Okej, tänk er Huddinge centrum, det är huddingedagarna och hela centrum kryllar av folk likt en myrstack. Loppis, ponnyridning, erbjudanden, polisbilsbesök, popcorn ja allt som hör en lyckad dag till!
och himlen öppnar sig, på riktigt!
Där det nyss vart fullt med glada barn och vuxna är det nu som om en bomb slagit ner, helt tomt!
och vart tog då alla människor vägen?
klockan är 12 och alla hungriga magar står nu inne på McDonalds och söker skydd från regnet samtidigt som dom avverkar lunchen, två flugor i en smäll!
Kön till kassan växer och slingrar sig likt en orm genom restaurangen, jag är någonstans vid svansen på ormen.
hungriga barn som inte älskar att köa gör sig hörda, hungriga hockeypappor suckar och flackar med blicken efter den kortaste kön, mammorna med de hungriga barnen lockar med både glass och leksak för att tiden i kön ska gå smärtfritt.
Ormen ringlar sig fram och jag är nästan framme, så när som på en man framför mig. Doften av cheeseburgare retar allas nu väldigt hungriga magar när man hör någon ropa högt: tyvärr så är våra kortmaskiner paj, vi tar endast kontanter!
Mannen framför mig blir ordentligt förargad då han bara har kort vilket han visar väldigt tydligt med både kroppsspråk och ord som haglar över den stackars killen i kassan som inte är en dag över 16 år och ursäktar sig och förklarar att det är hans andra dag på jobbet!
Kassan strular, killen skakar, mannen beställer alla möjliga menyer med extra dippsås och plusmeny, killen skakar ännu mer!
Mannen som nu är riktigt arg står och kastar ord efter ord som är allt annat än trevliga på den stackars killen.
Killen får ingen hjälp, han kommer bryta ihop, tårarna samlas i ögonen, händerna skakar värre än asplöv, han kommer gå hem och gråta och inte komma tillbaka till jobbet, Ingen hjälper honom.
Mannen skriker: Fan kan du inte ens flippa burgare på donken hur fan ska du kunna klara av ett annat jobb?
Och där brann den korta stubin som har legat och glödit hos mig under hela mitt köande och jag blir tokig!
En hand smäller i kassadisken och det är tydligen min, jag skriker till gubbjäveln framför mig hur i helvete han kan vara så elak mot ett barn som precis har förklarat att det är hans andra dag på jobbet, ha lite medmänsklighet, tålamod och visa hänsyn, är det så himla mycket begärt? Antingen går du och hämtar pengar och betalar maten eller så går du härifrån, för nu har du gått för långt!
Jag känner en klapp på min axel och hör bara nånstans: bra gjort, bra sagt!
Mannen går och kommer inte tillbaka!
Killen i kassan blick är nu fylld med tårar men med en skymt av tacksamhet och lättnad! En tår trillar och ska precis träffa hans kind men den torkas snabbt bort, han harklar sig, knappar bort tidigare beställning, sträcker lite på ryggen och han säger självsäkert: Hej välkommen, vad får det lov att vara?
Och med mina kontanter beställs det happy meal och jag är helt säker på att han kommer gå till jobbet dagen efter! ♡
Ni kan även gå in på www.mediamamman.se för att tävla och berätta om när du gjort något hjältemodigt eller vart en vardagshjälte!
Stolt förälder! Civilkurage är det inte alltid gott om, men det här var ett fint exempel på det.
Starkt jobbat, jag är stolt kollega! Kan du ta löneförhandlingen nästa gång. Stå på dig, annars gör någon annan det.